Sekunden innan jag faller från klippan

Snart har tre månader gått sedan mitt senaste inlägg här. Pusslet har fått många bitar på plats, men är inte färdiglöst. Jag lever mer i nuet än i det digitala och med den ordningen är jag väldigt nöjd. Ändå har jag ett behov av att uttrycka mig och dela med mig, har ofta hela inlägg i huvudet. Sen sist har jag arbetat. Och tagit hand om mig själv. Varit mer närvarande till livet än någonsin förr i mitt vuxna liv. Plötsligt har jag den där rutinen som jag eftersträvat i flera år – att meditera dagligen, i bästa fall flera gånger om dagen. Vi talar inte timslånga sittningar, utan om en kvart här och där, helst i början och slutet av dagen. I samband med detta ger jag oftast även mig själv välbehövlig healing. Hur fick jag då in den här rutinen? Jo, jag blev tvungen. Och det är inte bilden av ett ok jag vill ge er när jag säger tvungen. Detta tvång är något jag är oerhört tacksam för. Min intuition har nämligen blivit starkare. Min medialitet har utvecklats. Min kanal har blivit renare och min andliga kommunikation tydligare. Jag flyger ofta upp i världsrymderna på ett sätt […]

DU är BÄST!

Igår när vi satte mål för 2018 kom samtalet in på arbetsglädje. Det var något jag önskade mig i livet, men möttes till min förvåning av en motfråga: Varför önskar du dig arbetsglädje? Varför ska du bara känna glädje?? Jag älskar ALLA mina känslor.  Så kan det gå om man diskuterar med en coach/terapeut… 😉 Ännu en gång är jag tacksam för ifrågasättanden som vidgar mina tankebanor. Ja, varför bara glädje? Det har ju varit när jag varit arg i en arbetssituation som jag åstadkommit de resultat jag är mest stolt över. Tårar har runnit under mina starkaste lektioner under min lärargärning. Förtvivlan har fött kreativa och modiga lösningar. Senast jag förmedlade Reiki upplevde jag en stark känsla av vördnad och ödmjukhet. Tillfredställelse? Autenticitet? Meningsfullhet? Inte enkelt att hitta ett enda rätt ord, men jag känner starkt att 2018 kommer att bli ett år då jag utvecklar mitt förhållande till och tankar och känslor kring arbete. Vad är ett jobb? Behöver det vara jobbigt? Kan fortbildning vara meditation? Kan en skogspromenad vara en oumbärlig del i en kreativ process? Kan en kollega vara någon jag inte känner än? Det blir ett spännande år med ett brett spektrum av arbetskänslor. Jag lånade […]

Healingens effekter

Healing kan kännas på många sätt. Allt från så diffust så du knappt uppfattar det till enorma omvälvningar kroppsligt eller själsligt. Ofta är förändringar successiva och märks tydligare när man blickar tillbaka på en längre tid av healing. Just nu går jag en kurs för att fortbilda mig i healing, intuition och medialitet. (Gud vad jag älskar att kunna välja den här typen av fortbildning!!) I onsdags kväll så mottog och gav vi alla healing i olika former. Det blev varierade och påtagliga upplevelser och jag vill här dela med mig av mina för att du ska få ett hum om vad som kan hända. Till att börja med. Varför skriver jag kan hända? Jo, för att jag kontrollerar inga effekter som healer. Mitt jobb är att skapa förutsättningarna för healingen att ske. Energin och den läkande kraften går dit den behövs som bäst. Ibland så påtagligt som när en vän med ryggont blev liggande i mitt vardagsrum. Jag la händerna i ryggslutet under några minuter. Effekterna som hen kunde berätta om var en enorm värme i stunden och att ryggproblemen faktiskt gav med sig. Vederbörande kunde återvända till sina göromål rakryggad och stärkt den dagen. Något ingen av oss […]

Attraktionslagen

Jag håller på att summera upp det här året. Under året som gått har jag experimenterat med attraktionslagen. Som många andra har jag varit tveksam – funkar det? Är det så enkelt? Att det vi fokuserar på skapas i vårt liv? Jag tror det ligger ett skifte framför mig – från experimenterande till användande av den som verktyg. Jag har fått tillräckligt många ”bevis” på att det fungerar. En utmaning för mig är att sätta tids- och kvantitetsmål. I april ska jag ha tjänat si och så mycket pengar t.ex. Fortfarande har jag mycket undermedvetet kvar, idéer om att jag inte skulle vara värd, att jag inte kan vara framgångsrik, att min framgång skulle innebära någon annans förlorande, att pengar i sig inte är något gott. Jag har lyssnat på Attraktionslagen av Esther och Jerry Hicks i höst och jag bär ur den boken med mig bilden av universum som ett stort skafferi. Allt finns. I överflöd. Det jag attraherar in i mitt liv drabbar inte min nästa. Det är en viktig bild för mig för att våga ta nästa steg. Några av mina ”bevis” Så länge jag satt fast i enbart negativa tankar kring min arbetssituation och upplevde mig fångad i […]

Att ge sig ut på äventyr och att komma hem

Idag har jag vilodag. Jag har utmanat mig själv så mycket på sistone och varit så aktiv, så det är dags. Första gången som jag minns att jag började tänka att jag ska göra allt jag är rädd för var hösten 2013. Jag minns att jag började uttala de orden högt just då. Jag hade börjat syna mitt liv i sömmarna och insett att jag var styrd av rädsla och skam i en proportion som jag inte alls ville. Känslan av att sitta fast var fortfarande enorm i mig, att allt detta skulle vara omöjligt att ändra på. Men jag började med medmänniskors hjälp inse att livet faktiskt är påverkbart, att jag faktiskt kan påverka livet och framför allt min upplevelse av livet. Eftersom jag betraktade och fortfarande betraktar rädsla som motsatsen till allt jag vill ha i mitt liv (även om jag förstår vitsen med rädsla som känsla) så bestämde jag mig för att utmana ”allt jag är rädd för”. Då handlade det om att våga sätta ord på känslor, upplevelser, drömmar och längtan. Våga utmana skammen. Våga se någon i ögonen och fortsätta tala fast jag ville upplösas i atomer, trots att jag ständigt lockades av den ”trygga” […]

Rikedom

Igår lyssnade jag klart på Från galler till glädje samtidigt som jag storhandlade. I slutet beskriver Karin rikedomen i att kunna köpa sig all den frukt hon vill efter frigivningen. Friheten i att få välja själv vad hon vill mata sin kropp med. Jag kände mig så rik när jag handlade klart och åkte hem med mina påsar. Jag får äta vad jag vill och jag har i princip råd att köpa precis vad jag vill och behöver. Det är frihet och rikedom.

Fängslande fascination

Få saker kan väcka så starka kroppsliga rädsloreaktioner i mig som tanken på att bli inspärrad, oskyldigt anklagad, fråntagen makten över min egen person. Jag har drömt om detta flera gånger i olika variationer. Jag blir sällan skräckslagen av drömmar, men tycker det är intressant att analysera varför just detta väcker så starka känslor i just mig. Jag ska rätta mig själv direkt: det väcker inte lika starka rädsloreaktioner längre. Nånting har hänt i mig. För ett par år sen läste jag en bok som heter Ljusbärarna, det är en antologi med berättelser om människor som valt kärlek, förlåtelse och försoning som överlevnadsstrategi i omänskliga situationer. En berättelse satte spår i mig. Den utspelade sig i folkmordets Rwanda och handlade om en kvinna som under lång tid gömde sig på en minimal toalett samtidigt som hon hörde grannar och familj bli mördade utanför. Hon överlevde denna mardrömssituation genom att vända sig inåt. Hon mediterade och bad. Och som jag minns det bad hon även för förövarna. Då förstod jag hur det ens är möjligt att överleva de mest omänskliga situationer. Och det var ett steg i att denna rädsla släppte i mig. Eftersom jag har en stark kontakt inåt så visste […]

Uthållighet

I morse hade jag bokat in mig på ett Indoor Walking-pass. Åh, så det tog emot, hade ingen lust alls. Men jag vet att jag behöver. Och kanske speciellt just nu i novembermörkret när jag tvivlar som mest på mig själv och blir stressad över lite fler saker än vanligt. Jag behöver en investering i mig själv. Jag jobbar med mitt mindset hela tiden just nu. I förmiddags var det tungt, men sen dansade jag mig igenom potatisskalning och rödbetstärnande innan middagen. Vad musik och dans kan göra för energinivån! Jag är förberedd den här gången. På att självtvivlet skulle komma. Så som det alltid gör när jag kliver ur komfortzonen. Varför då? Är det nån idé? Vem tror jag att jag är? Kommer människor skratta? Kommer människor håna? Tänk om det blir HELT fel? Eller ingenting alls? Är det värt det? Borde jag inte egentligen hålla på med nåt jag kan? osv osv osv. I våras lärde jag mig ett användbart uttryck att ta till när tankarna börjar mala i dessa nedåtgående spiraler: Thank´s for sharing! När jag minns att jag vänligt och bestämt kan stanna denna karusell genom denna stopp-mening så kommer jag ihåg att le och jag blir lugnare. Det är […]

Träden

En morgon för några veckor sen kom en bild till mig. Jag såg träd. Tallar. Jag var en. Runt mig stod fler. Vi rörde oss alla stilla i vinden. Intuitivt visste jag hur jag skulle tolka den. Centrerad står jag i min stam. Rötterna är starkt förankrade i jorden. Vi växer i gemenskap, men självständigt. Vi berörs av väder och vind, men inget knäcker oss. Den morgonen var ångestfylld. En anhörig hade ifrågasatt ett beslut jag tagit med hjälp av hjärta och intuition. Uppväxt i en värld som bygger på en mer handfast logik har jag lärt mig hålla käft om såna beslut. Nu har jag emellertid valt att stå upp för min väg och då kommer såna här konfrontationer som brev på posten. På sikt är de bra för mig eftersom jag får tränas i frigörelse från andras åsikter. Men denna morgon slutade i hulkande i telefonen med en vän. Rädslan behövde ut ur kroppen och tog vägen via tårarna. Kaoset inombords rann bokstavligen ur mig. När jag senare på dagen berättade om träden hörde jag mig själv säga att jag står rak nu. Kanske lutar jag mig då och då i riktning mot någon annan tall. Men jag […]

When in doubt focus on gratitude

Jag är tacksam för att jag har en kropp som ”pratar väldigt högt med mig” när jag överskrider mina gränser. Jag är tacksam för ljudisolerande hörlurar. Jag är tacksam för min nya älskade dator! Som håller batteri, som är så enkel att ta med sig så jag kan skapa min arbetsplats var jag vill! Jag är tacksam för att jag har sådan respekt för min kropp att jag inte stoppar i den något den inte vill ha just nu. Älskar kaffet på Espresso House, men overnight oats och vatten sa kroppen så så får det bli. Jag är tacksam för en vän som målar sirliga spindelnät i pannan på min dotter så hon kan känna sig läskig på Halloween. Jag är tacksam för att min son själv kan känna in och agera efter att ”det har blivit lite för mycket socker i helgen” och lite för lite sömn. Jag är tacksam för umgänget med en 10 månaders människa. Hennes klara ögon, direkta kommunikation och tillitsfullhet. Jag är tacksam för en make som känner mig så pass att han säger: ”gå och gör ditt så tar jag med barnen och äter och går på bio.” Jag är tacksam för mina nya […]