Sekunden innan jag faller från klippan

Snart har tre månader gått sedan mitt senaste inlägg här. Pusslet har fått många bitar på plats, men är inte färdiglöst. Jag lever mer i nuet än i det digitala och med den ordningen är jag väldigt nöjd. Ändå har jag ett behov av att uttrycka mig och dela med mig, har ofta hela inlägg i huvudet. Sen sist har jag arbetat. Och tagit hand om mig själv. Varit mer närvarande till livet än någonsin förr i mitt vuxna liv. Plötsligt har jag den där rutinen som jag eftersträvat i flera år – att meditera dagligen, i bästa fall flera gånger om dagen. Vi talar inte timslånga sittningar, utan om en kvart här och där, helst i början och slutet av dagen. I samband med detta ger jag oftast även mig själv välbehövlig healing. Hur fick jag då in den här rutinen? Jo, jag blev tvungen. Och det är inte bilden av ett ok jag vill ge er när jag säger tvungen. Detta tvång är något jag är oerhört tacksam för. Min intuition har nämligen blivit starkare. Min medialitet har utvecklats. Min kanal har blivit renare och min andliga kommunikation tydligare. Jag flyger ofta upp i världsrymderna på ett sätt […]

Frihet! Tillit! Flow!

Under förmiddagens intensiva samtal med två andra entreprenörer och vänner så dök en bild upp för mitt inre. Det gör ofta det numera, mitt symbolspråk utvecklas starkt just nu. Samtalet kom in på ekorrhjul och allas vår ovilja mot detta. Av känslan av att när man väl klivit av så vill man inte tillbaka. Av kraften som vill suga en tillbaka och styrkan att stå emot. Av andra ”ekorrar” som mer och mindre medvetet sträcker ut sina händer och vill hjälpa en ombord igen. Som ny på en arbetsplats har jag en stark känsla av att bli betraktad och ”bestämd” utifrån. Vem är du? Varför vill du inte ha en trygg anställning? (Vad är det för fel på dig?) Vänliga händer sträcks ut och vill ”rädda” mig in i tryggheten. Och jag får jobba lite, på att inte instinktivt ta en sådan hand och därigenom acceptera den deal som erbjuds. Att hoppa på tåget har hittills känts lättare än att kliva av. Men nu är min inre tiger så pass högljudd att det inte går. Tigern går inte i andras fotspår. Bilden jag fick upp var denna: Detalj ur specialbeställd tavla från www.helenagoodwill.com Bilden är för mig en stark symbol […]

Trött och lycklig!

Jag önskade mig ett meningsfullt jobb. Nu har jag två. Innan jag gick hem från jobbet i eftermiddag så fick jag världens finaste bekräftelse på att jag gjort ett fint jobb. Jag hade bringat glädje i någons liv. Och jag har verkligen känt det själv också, att det varit betydelsefulla dagar där jag fått möjligheten att på ett positivt sätt göra skillnad i andra människors liv. Kom hem till ett städat hus och goaste kramarna. Älskade familj! Det snurrade i skallen av all ny info och nya intryck också så klart. Dags för välbehövlig helgvila nu. Yoga och vänner på schemat. Glad och tacksam för två nya healingbokningar. Ser verkligen fram emot dem. Tacksam för arbete att längta till. Arbete som gör gott och känns gött. 2018 har börjat så bra! Och idag på lunchen btw, stod jag och såg på en fantastisk meny som kändes aningen för dyr. Men nåt höll mig kvar ändå. Visade sig att stället skulle stänga och att allt var på halva priset idag. Fick med mig fantastisk lunch och ett helt gäng spännande mellanmåls-bars. Älskar när mina ben visar vart jag ska gå och sinnet är tillräckligt öppet för att följa!

Nu och framåt!

Jag hade trott att jag skulle sätta mig ner i mellandagarna och riktigt utförligt summera 2017. Men mycket annat har lockat mycket mer. Det är som att fokus på det gamla inte är så viktigt. Kortfattat får det bli: Jag har avslutat min anställning (inte en dag för tidigt). Skapat eget företag, påbörjat en ny anställning och lagt grunden för några olika passiva inkomster. Jag är på väg. Jag ser på arbete och pengar på ett annorlunda och friare sätt. Jag är stolt över denna utveckling och ser fram emot att fortsätta denna resa under 2018! Jag är mycket friskare, piggare och gladare nu. Självkänslan har vuxit, liksom framtidstron och tilliten. Även denna resa ser jag fram emot att fortsätta! Jag har med lätthet investerat kärlek och närvaro i många nya och gamla relationer. Jag har varit modig och nyfiken och låtit mig guidas.  Jag har mött många underbara människor, fått mycket inspiration och växt tillsammans med och bredvid människor. 2017 har inneburit fler djupa, autentiska själsmöten än något annat år i mitt liv (förutom eventuellt det första?) och mötena med essensen i människor tar jag också med mig in i 2018. En kort sammanfattning av ett spännande år som […]

Att inleda julen lugnt

För andra året i rad prioriterar vi som familj att ha mycket ledig tid veckan innan jul, det är ett vinnande koncept. Nån julstress har vi inte riktigt sett röken av. Nytt för i år är att vi plötsligt har ett barn med skolplikt och lite knorr har det varit över ”orättvisan” i att han måste iväg och inte vi andra. Men samtidigt ganska mysigt med egna mysmorgnar med mamma, pappa och julkalendern när sjusovarlillasyster snusar vidare på övervåningen. Idag var det äntligen julavslutning och han ville ha med sig blommor till alla lärare/fritidspersonal så vi pysslade ihop små buketter av röda tulpaner att dela ut. Två morgnar i rad har det fallit sig naturligt för mig att meditera efter frukost, gryning är av någon anledning en bra tid för detta. I lugnet innan dagen drar igång. Båda morgnarna har min dotter vaknat till och kommit och satt sig i mitt knä. Den där känslan när jag får vara näranära henne i nuet är svåra att hitta tillräckligt vackra ord för. Det är som att hon förstår på nåt vis vad jag gör, respekterar och bara faller in i det hela själv också. Ja, sen kommer pladdret igång efter en […]

Healingens effekter

Healing kan kännas på många sätt. Allt från så diffust så du knappt uppfattar det till enorma omvälvningar kroppsligt eller själsligt. Ofta är förändringar successiva och märks tydligare när man blickar tillbaka på en längre tid av healing. Just nu går jag en kurs för att fortbilda mig i healing, intuition och medialitet. (Gud vad jag älskar att kunna välja den här typen av fortbildning!!) I onsdags kväll så mottog och gav vi alla healing i olika former. Det blev varierade och påtagliga upplevelser och jag vill här dela med mig av mina för att du ska få ett hum om vad som kan hända. Till att börja med. Varför skriver jag kan hända? Jo, för att jag kontrollerar inga effekter som healer. Mitt jobb är att skapa förutsättningarna för healingen att ske. Energin och den läkande kraften går dit den behövs som bäst. Ibland så påtagligt som när en vän med ryggont blev liggande i mitt vardagsrum. Jag la händerna i ryggslutet under några minuter. Effekterna som hen kunde berätta om var en enorm värme i stunden och att ryggproblemen faktiskt gav med sig. Vederbörande kunde återvända till sina göromål rakryggad och stärkt den dagen. Något ingen av oss […]

Att ge sig ut på äventyr och att komma hem

Idag har jag vilodag. Jag har utmanat mig själv så mycket på sistone och varit så aktiv, så det är dags. Första gången som jag minns att jag började tänka att jag ska göra allt jag är rädd för var hösten 2013. Jag minns att jag började uttala de orden högt just då. Jag hade börjat syna mitt liv i sömmarna och insett att jag var styrd av rädsla och skam i en proportion som jag inte alls ville. Känslan av att sitta fast var fortfarande enorm i mig, att allt detta skulle vara omöjligt att ändra på. Men jag började med medmänniskors hjälp inse att livet faktiskt är påverkbart, att jag faktiskt kan påverka livet och framför allt min upplevelse av livet. Eftersom jag betraktade och fortfarande betraktar rädsla som motsatsen till allt jag vill ha i mitt liv (även om jag förstår vitsen med rädsla som känsla) så bestämde jag mig för att utmana ”allt jag är rädd för”. Då handlade det om att våga sätta ord på känslor, upplevelser, drömmar och längtan. Våga utmana skammen. Våga se någon i ögonen och fortsätta tala fast jag ville upplösas i atomer, trots att jag ständigt lockades av den ”trygga” […]

Att tillåta kreativitet

Den finns en nivå där saker kan låta klyschigt. Och en nivå där man verkligen har provat och upptäckt att klyschan var sann. Så var det när jag gick in i riktig djupmeditation, satte telefonen mot min mun och talade in 30 minuters superlångsam vägledd meditation. Då hade jag röjt en dryg vecka i min kalender för att få tid att skriva. Skriva om. Bearbeta. Läsa in. Läsa om. Öva. Öva. Öva. Mitt i denna vecka var jag på min kurs som går ut på att öva intuition och healing. Dvs ta emot och ge vidare. Ta emot? Varifrån? Ja, den frågan kan man ju fundera i evigheter på. Eller så kan man lägga den åt sidan och bara göra. Tillåta. På kursen var jag fastlåst i mitt gamla spöke prestationsångesten. Jag visste det och min lärare visste det. Hon ”lurade” mig bakom mina egna murar och jag ÄLSKAR henne för det. Fastlåst tystnad blev till flöde och förlösande skratt. Tack! I måndags spelade jag in meditationen som kom till mig i mitt eget meditativa tillstånd. Jag la bara till en inledande mening och ändrade ett ord, i övrigt varken bearbetade jag eller övade. Det känns både magiskt och självklart […]

Min magiska man

Jag börjar tro att det bor en entreprenör i alla människor och för varje steg jag tar i mitt företagande märker jag hur stödet från min man växer. Han är… så mycket att det inte finns ETT passande ord. Jag är så tacksam och glad för honom. Imponerad. Hans kreativa ådra kommer till nya uttryck när han hjälper mig att skapa i teknikens värld. Och hans tålamod är avundsvärt. Just nu hjälper han mig på eget initiativ att skapa loggan till Guldet i Dig. När han kläckte idén blev jag glad över att jag valde just det namnet. Det var välbehövligt eftersom jag börjat tveka och förminska mitt val. Borde jag valt ett namn på engelska? Duger det? etc. Den är under skapelseprocess och jag har tre-fyra bilder med mig i telefonen och kommer att visa dem för några utvalda de kommande dagarna. Be om råd. Men i slutänden är det mitt val. Och hans kreation. Förundrad är jag. Att han kan känna mig så bra. Att han också kan få till sig en klockren bild och sen dessutom förverkliga den i färg och form. Hur stor han är när han lyssnar på mitt petande i hans skapande. När han omskapar […]

Hej då min älskade sagovärld!

I flera år har jag haft tillgång till en parallell värld, en sagovärld att fly in i närhelst jag velat. I söndags kväll lyssnade jag på de allra sista kapitlen under min kvällspromenad. Julia Dufvenius har gjort ett hästjobb med dessa 82(!) böcker och hon har gjort det fantastiskt. Fel röst och jag hade inte lyssnat klart. Storytel har definitivt varit en väl värd investering för vår familj de senaste åren. Jag har varvat denna serie med andra böcker och alla familjemedlemmar har lyssnat på sina egna. Ibland har vi lyssnat tillsammans i bilen, t.ex. på Saltkråkan flera somrar i rad. Sommarsemestern 2016 lyssnade sonen igenom alla Lassemaja-böcker och klagade över att det inte producerats fler. Samma sommar försökte jag mig på Grottbjörnens folk, men när jag sovit mig igenom flera kapitel utan att det hänt nämnvärt när jag vaknade insåg jag att den var för långsam, t.o.m. för mig. Sandemos böcker har jag däremot aldrig sovit till även om jag inte varit superfokuserad på varje ord. Många bussresor, promenader och hushållssysslor har den följt mig igenom. Jag var i svampskogen när Shira fann det klara vattnets källa. Många såna kopplingar har jag mellan platser och händelser i mitt och karaktärernas liv. […]