DU är BÄST!

Igår när vi satte mål för 2018 kom samtalet in på arbetsglädje. Det var något jag önskade mig i livet, men möttes till min förvåning av en motfråga: Varför önskar du dig arbetsglädje? Varför ska du bara känna glädje?? Jag älskar ALLA mina känslor.  Så kan det gå om man diskuterar med en coach/terapeut… 😉 Ännu en gång är jag tacksam för ifrågasättanden som vidgar mina tankebanor. Ja, varför bara glädje? Det har ju varit när jag varit arg i en arbetssituation som jag åstadkommit de resultat jag är mest stolt över. Tårar har runnit under mina starkaste lektioner under min lärargärning. Förtvivlan har fött kreativa och modiga lösningar. Senast jag förmedlade Reiki upplevde jag en stark känsla av vördnad och ödmjukhet. Tillfredställelse? Autenticitet? Meningsfullhet? Inte enkelt att hitta ett enda rätt ord, men jag känner starkt att 2018 kommer att bli ett år då jag utvecklar mitt förhållande till och tankar och känslor kring arbete. Vad är ett jobb? Behöver det vara jobbigt? Kan fortbildning vara meditation? Kan en skogspromenad vara en oumbärlig del i en kreativ process? Kan en kollega vara någon jag inte känner än? Det blir ett spännande år med ett brett spektrum av arbetskänslor. Jag lånade […]

Nu och framåt!

Jag hade trott att jag skulle sätta mig ner i mellandagarna och riktigt utförligt summera 2017. Men mycket annat har lockat mycket mer. Det är som att fokus på det gamla inte är så viktigt. Kortfattat får det bli: Jag har avslutat min anställning (inte en dag för tidigt). Skapat eget företag, påbörjat en ny anställning och lagt grunden för några olika passiva inkomster. Jag är på väg. Jag ser på arbete och pengar på ett annorlunda och friare sätt. Jag är stolt över denna utveckling och ser fram emot att fortsätta denna resa under 2018! Jag är mycket friskare, piggare och gladare nu. Självkänslan har vuxit, liksom framtidstron och tilliten. Även denna resa ser jag fram emot att fortsätta! Jag har med lätthet investerat kärlek och närvaro i många nya och gamla relationer. Jag har varit modig och nyfiken och låtit mig guidas.  Jag har mött många underbara människor, fått mycket inspiration och växt tillsammans med och bredvid människor. 2017 har inneburit fler djupa, autentiska själsmöten än något annat år i mitt liv (förutom eventuellt det första?) och mötena med essensen i människor tar jag också med mig in i 2018. En kort sammanfattning av ett spännande år som […]

Julen kom och gick

Jul jul strålande outhärdliga jul. I stillhet firade vi jul med en familj som finns nära våra hjärtan. Vi bestämde oss för att fara hem till dem redan på kvällen den 22:a. Vi vaknade sent den dagen och redan där blev det fel för mig, arg på mig själv och maken för att vi ”slösat” bort halva dagen, känslan av kontroll över situationen flög ut genom fönstret. Kring jul är jag skör och har ingen stresstålighet. Allt eskalerade ganska fort, ilskan, irritationen, stressen, känslan av maktlöshet, trötthet, sorg och att det inte är någon idé med nåt. Å så skam och skuld över dessa känslor, för de är ju rätt barnsliga att uppleva tycker mitt vuxenjag. Skammen och skulden över att inte fungera, att bryta ihop över ingenting. Runt runt runt i mitt system. Känslan av att inte få plats i mig själv, att vilja fly ut ur mig själv. Paniken över att inte ha någonstans att ta vägen. Panik ja. Plötsligt kände jag igen det som uppfyllde kropp och sinne. Panikångest. Då plötsligt kunde jag fatta beslut och ta kontroll. För numer vet jag vad som behöver göras. Jag kan min egen första hjälpen. Jag har lärt av mina […]

Sätter punkt. Går vidare.

Idag hade jag mitt sista psykologsamtal på obestämd framtid. Kanske aldrig mer? Vem vet. Just nu är jag väldigt färdig i alla fall. Det är för mig ett viktigt avslut. En viktig avspark inför nästa kapitel i mitt liv. Jag är tacksam över och har behövt förra kapitlet. Men när det är dags att gå så är det dags att gå. Det känns tydligt i hela kroppen. Det är inte med saknad. Snarare har jag längtat efter att frigöra tid i kalendern för annat. Detta är ett symboliskt avslut och ytterligare ett viktigt steg i min process mot att bli ”frisk” – eller som jag hellre säger – bli mig själv. Sista delen i min sjuk-identitet som jag idag opererade bort. Jag är inte en sjuk människa. Jag är en människa. T.o.m. i det sista mötet togs idag i rehabiliteringsprogrammet jag deltagit i användes uttrycket ”gå tillbaka” (i arbete). Jag har stört mig på det från dag ett och sen en tid tillbaka anmärker jag på ordet när det uttalas. Jag ska inte tillbaka, jag ska framåt! Och om vi blir sjuka av våra arbetsplatser – varför ligger då fokus på att vi ska tillbaka dit? Dagen innan min bröllopsdag hade jag en […]

Att tillåta kreativitet

Den finns en nivå där saker kan låta klyschigt. Och en nivå där man verkligen har provat och upptäckt att klyschan var sann. Så var det när jag gick in i riktig djupmeditation, satte telefonen mot min mun och talade in 30 minuters superlångsam vägledd meditation. Då hade jag röjt en dryg vecka i min kalender för att få tid att skriva. Skriva om. Bearbeta. Läsa in. Läsa om. Öva. Öva. Öva. Mitt i denna vecka var jag på min kurs som går ut på att öva intuition och healing. Dvs ta emot och ge vidare. Ta emot? Varifrån? Ja, den frågan kan man ju fundera i evigheter på. Eller så kan man lägga den åt sidan och bara göra. Tillåta. På kursen var jag fastlåst i mitt gamla spöke prestationsångesten. Jag visste det och min lärare visste det. Hon ”lurade” mig bakom mina egna murar och jag ÄLSKAR henne för det. Fastlåst tystnad blev till flöde och förlösande skratt. Tack! I måndags spelade jag in meditationen som kom till mig i mitt eget meditativa tillstånd. Jag la bara till en inledande mening och ändrade ett ord, i övrigt varken bearbetade jag eller övade. Det känns både magiskt och självklart […]

Till min vän

Det fanns en tid då du var den faktiska anledningen till att jag orkade stiga upp.  Vi har krigat ihop.  Vi är krigströtta. Och har rest oss.  LÄKT. Kriget är slut.  Idag berättade du om ditt lugn när du står i stormens öga.  Mitt i någon annans storm som viner kring dina öron och hotar spotta dig i ansiktet.  Eftersom du vet VEM du ÄR och vad DU står för är Ditt Hjärta lugnt.  Och kriget studsar tillbaka till det hjärta det kom ifrån.  Jag berättade om samma sak med andra ord.  Gamla auktoriteter sitter inte på oss.  Sitter. Inte. På. Oss.  Det är inget krig.  Det är bara att vara vi.  När kriget inte finns i hjärtat så finns det inte i världen.  Då får människor behålla sina krig själva.  För i oss är det fred, lugn och julefrid.  Lent och varmt som varm choklad med vispgrädde. Dina ögon var så vackra när vi skildes åt i snön.  Jag såg skiftningar däri som jag aldrig sett förut.  Färger, visste inte att du hade flera i dina ögon.  Jag såg din närvaro, till mig, till dig själv och till livet.  De var så vackra och jag vill nästan gråta när […]

Gör dig inte mindre än du är!

Jag vill slå dig! Gör dig för f-n inte mindre än du är!  Jag är tacksam för att jag har vänner som ser när detta sker och som har modet att påpeka det. Hon såg kroppsspråket, hörde orden och speglade mig omedelbart och obarmhärtigt. Och kärleksfullt! För sättet hon säger det på är brutalt, kärleksfullt och befriande. Ovant och underbart. Nyansskillnaderna är svåra att beskriva. Viss brutalärlighet sänker, annan höjer. Den här växer jag av. Tror det är för att den kommer direkt ur hjärtat innan vederbörande hunnit blanda in minsta tanke.

Uthållighet

I morse hade jag bokat in mig på ett Indoor Walking-pass. Åh, så det tog emot, hade ingen lust alls. Men jag vet att jag behöver. Och kanske speciellt just nu i novembermörkret när jag tvivlar som mest på mig själv och blir stressad över lite fler saker än vanligt. Jag behöver en investering i mig själv. Jag jobbar med mitt mindset hela tiden just nu. I förmiddags var det tungt, men sen dansade jag mig igenom potatisskalning och rödbetstärnande innan middagen. Vad musik och dans kan göra för energinivån! Jag är förberedd den här gången. På att självtvivlet skulle komma. Så som det alltid gör när jag kliver ur komfortzonen. Varför då? Är det nån idé? Vem tror jag att jag är? Kommer människor skratta? Kommer människor håna? Tänk om det blir HELT fel? Eller ingenting alls? Är det värt det? Borde jag inte egentligen hålla på med nåt jag kan? osv osv osv. I våras lärde jag mig ett användbart uttryck att ta till när tankarna börjar mala i dessa nedåtgående spiraler: Thank´s for sharing! När jag minns att jag vänligt och bestämt kan stanna denna karusell genom denna stopp-mening så kommer jag ihåg att le och jag blir lugnare. Det är […]

Yin

Jag har varit sjukskriven en längre period nyligen. Drygt ett och ett halvt år med start hösten 2015. Depression som eskalerade och övergick i utmattning. (Eller var det tvärtom?) Jag både lyssnade och inte lyssnade på signalerna. Signalerna SKREK: Bort från ditt jobb!!! Vilket jag försökte lösa genom att plugga mig till ett nytt yrke, samtidigt som jag jobbade kvar. Det var ju ett sätt att lyssna förvisso och jag älskade studierna i teologi och vännerna jag mötte på kvällarna på Ersta-Sköndals Högskola. Dörrarna till filosofi och psykologi öppnades av de mest fantastiska lärare och jag tog emot och njöt. Aldrig förr hade min studieteknik varit så effektiv och jag mindes plötsligt hur jag förundrats över småbarnsmammorna på lärarutbildningen – hur kunde de vara så effektiva? När jag själv var i deras skor förstod jag. Med begränsad tid blir man effektiv. Men, tja, stressfritt var det knappast. Minns hur jag ofta gick längs allén från barnens förskola i riktning mot mitt jobb med tårarna rinnandes. Idag kan jag knappt förstå hur det är möjligt – att dag efter dag, vecka efter vecka fortsätta gå till ett jobb som hela kroppen protesterar emot. Den dag jag återvände efter min sista föräldraledighet var en onsdag […]

Lyssna till tystnaden!

Kommer just ur ett gott läkarmöte. Hon petade på ömma punkter och ställde rätt frågor. De där som mitt sannare, djupare jag griper hungrigt efter men som mitt ego värjer sig mot med näbbar och klor. Jag blev tyst. Stängde av alla kanaler. Ridå. Man skulle kunna likna det vid en förhandlingssituation från en klassisk Hollywoodfilm: parterna drar sig tillbaka för att komma överens om nästa steg sinsemellan. Rösterna vid överläggningen lät ungefär så här: – Mötet är snart slut – har hon tid att lyssna? – Vill hon verkligen lyssna på riktigt? (Kan jag lita på att hon behandlar mig respektfullt?) – Detta är vårt sista möte – är det värt att ta upp? – Vad är det som är så farligt? – Kan du inte ens stå upp för dig själv och dina idéer i detta slutna rum – hur tror du att du nånsin ska kunna stå upp för dem här utanför??! -Detta är ett gyllene tillfälle att vidga din Comfort zone Elinor – ta den!! Comfort zonen utvidgas steg för steg, inte från 0 till 100 direkt – det vet du! -Ok, måste bara andas lite först. – Vad är det värsta som kan hända? Vet inte hur […]