Att inleda julen lugnt

För andra året i rad prioriterar vi som familj att ha mycket ledig tid veckan innan jul, det är ett vinnande koncept. Nån julstress har vi inte riktigt sett röken av. Nytt för i år är att vi plötsligt har ett barn med skolplikt och lite knorr har det varit över ”orättvisan” i att han måste iväg och inte vi andra. Men samtidigt ganska mysigt med egna mysmorgnar med mamma, pappa och julkalendern när sjusovarlillasyster snusar vidare på övervåningen. Idag var det äntligen julavslutning och han ville ha med sig blommor till alla lärare/fritidspersonal så vi pysslade ihop små buketter av röda tulpaner att dela ut.

Två morgnar i rad har det fallit sig naturligt för mig att meditera efter frukost, gryning är av någon anledning en bra tid för detta. I lugnet innan dagen drar igång. Båda morgnarna har min dotter vaknat till och kommit och satt sig i mitt knä. Den där känslan när jag får vara näranära henne i nuet är svåra att hitta tillräckligt vackra ord för. Det är som att hon förstår på nåt vis vad jag gör, respekterar och bara faller in i det hela själv också. Ja, sen kommer pladdret igång efter en stund också, men det är ett mycket harmoniskt uppvaknande. Något som verkligen behövs så här års.

I morse satt jag i hjärtrummet när hon kom. Rummet har gått under det namnet för att det satt rosa tapeter med hjärtan där när vi flyttade in. Huset var nämligen visningshus och rummet inrett som för en liten flickbebis. Men min flickbebis ville inte riktigt bo där, hon ville hellre bo med storebror i stjärnrummet, vilket hon nu bor kvar i själv. Många tankar har vi haft kring vad hjärtrummet ska användas till och många möbler har åkt ut och in därifrån. Kontor har det varit i omgångar, liksom gästrum och ett tag gick det under namnet meditationsrummet. Min favoritfåtölj har fått stå kvar, många fridfulla amningstimmar har jag tillbringat i den. Numer läser jag eller syr mest där, eller läser sagor. Lilltjejen min (som är den som efter mig trivs bäst i rummet) har på eget bevåg dekorerat fåtöljens armstöd med sina finaste prinsessklistermärken. De får nog vara kvar, trots allt.

Nu har det landat i att hjärtrummet blir mitt rum. Mitt avskalade rosa hjärtrum. Mitt healingrum.

Efter gosstunden i morse frågade jag om hon ville ligga på bänken. Det ville hon gärna. Och låg kvar i nästan 10 sekunder. Sen ville hon inspektera allt jag har på mina tavellister. Och det har varit en brokig samling som jag idag tagit mig för att sortera i. Visst hör absolut dit, men ganska mycket åkte ut. Många stora ark där jag klottrat ner mina drömmar och önskningar har varit inkilade omlott. Det var en fin stund att plocka ner dem och se att mycket av det jag drömt har slagit in. Annat har justerats eller finns kvar. Jag kommer fortsätta med mina visionboards och annat, måste bara hitta ett annat sätt att förvara dem.

Målet med rummet är en medveten inredning där bara det som verkligen känns 100% rätt ska få finnas kvar. Fritt flöde ska det vara, bara harmoniska energier. Inget som ”stökar”. Gröna växter som renar.

Medveten inredning ja. Undermedveten snarare. Mitt undermedvetna har lett mig till färgerna rosa och grönt. Jag har aldrig känt att rosa varit min färg, kanske för att jag aldrig tillåtit mig att vara riktigt flickig. Men rosa är tavlan som hänger därinne och som jag ska visa nån annan gång. Den är en spegling av mitt inre. Den är jag och sedan tillkomsten av den, som är en historia för sig, så kan jag inte förneka längre att rosa nog är min färg, eller en färg som speglar mig och min healinggåva i alla fall. Det vackra i mig.

Bänken (som är täckt på bilden) beställde jag i våras. Sedan stod den i ett par månader ouppackad. När jag mot slutet av sommaren öppnade kartongen så var den vårgrön i stället för mörkblå som jag hade beställt. Jag hade varit ambivalent i färgvalet, men grön hade aldrig varit en kandidat. Men grön skulle den vara. Jag övervägde att skicka tillbaka den, men bestämde mig ganska snabbt för att tacka och ta emot den färg jag fått.

Med den gröna bänken i mitt rosa och vita rum så påminner färgsättningen om dukningen från vårt bröllop. Färger som gör mig glad och får mig att le. Färger som lyfter upp och kommer med god energi. Färger som jag associerar till hopp, glädje och pånyttfödelse.

Nu när jag börjar få koll på de färger som traditionellt kopplas samman med de olika chakrana så vet jag att både grönt och rosa båda hör till hjärtchakrat. Grönt är dessutom färgen som starkast kopplas ihop med healing.

Så medvetenhet i all ära. Hjärnan kan ju tycka vad den vill, rummet inreder sig ju självt ändå. Åtta år efter att vi började kalla rummet för hjärtrummet så har det blivit hela husets hjärtchakra. Allt faller på plats och längs outgrundliga vägar skapas den oas där jag ska få ta emot människor och äntligen arbeta med healing.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *