Healingens effekter

Healing kan kännas på många sätt. Allt från så diffust så du knappt uppfattar det till enorma omvälvningar kroppsligt eller själsligt. Ofta är förändringar successiva och märks tydligare när man blickar tillbaka på en längre tid av healing.

Just nu går jag en kurs för att fortbilda mig i healing, intuition och medialitet. (Gud vad jag älskar att kunna välja den här typen av fortbildning!!) I onsdags kväll så mottog och gav vi alla healing i olika former. Det blev varierade och påtagliga upplevelser och jag vill här dela med mig av mina för att du ska få ett hum om vad som kan hända.

Till att börja med. Varför skriver jag kan hända? Jo, för att jag kontrollerar inga effekter som healer. Mitt jobb är att skapa förutsättningarna för healingen att ske. Energin och den läkande kraften går dit den behövs som bäst. Ibland så påtagligt som när en vän med ryggont blev liggande i mitt vardagsrum. Jag la händerna i ryggslutet under några minuter. Effekterna som hen kunde berätta om var en enorm värme i stunden och att ryggproblemen faktiskt gav med sig. Vederbörande kunde återvända till sina göromål rakryggad och stärkt den dagen. Något ingen av oss hade räknat med och något som gjorde mig oerhört glad och tacksam. Det stärkte mig i min roll.

Andra gånger kryper sig tvivlet på. Gav detta någon effekt? Tänket att kunna bevisa är så starkt i oss alla. När jag ser tillbaka kan jag inte minnas ett enda tillfälle då jag upplevt healing som verkningslös, varken given eller emottagen. När jag som givare har tvivlat så har alltid mottagaren upplevt saker ändå.

På kursen övar vi oss i att låta intuitionen guida oss. Mina händer guidas ofta till människors hjärtchakra. I onsdags höll jag händerna på ömse sidor av en kurskamrats hjärta, en på bröstet och en på bröstryggen. Det blev så varmt så jag knappt kunde andas var kommentaren efteråt och det hade kommit upp bilder av eldsflammor. Jag kan bara konstatera att det är en enorm kraft i detta och gissa mig till att det kanske fanns blockeringar som behövde brännas bort? En passion som behövde ny glöd? Ett hjärta som behövde värmas? Jag vet inte och jag börjar verkligen uppskatta att inte veta. Livet handlar så mycket om tillit tycker jag. Och det finns något vackert och viktigt i att lyssna på mottagarens upplevelse, det är den som är i centrum när man ger healing.

Själv upplevde jag mig upplyft både själsligt och kroppsligt när det var min tur att vara mottagare. Händerna vilade mot bröstryggen och jag reste mig och rätade ut mig. Kanske inte synligt för ögat, men tydlig var känslan i mig. Värmen från givarens händer mot mina knän var också enorm.

Ibland svajar jag till och blir yr när energin flödar genom mig till mottagaren, så även i onsdags. Då påminns jag om det viktiga i att jorda mig. Tänka på hur jag står eller sitter och fokusera på kontakten med jorden. Detta är en av anledningarna till att healers behövs, så som jag har fått det förklarat för mig. Varför helas vi liksom inte automatiskt om nu kraften alltid finns där? Det måste vara vi jordade varelser som transformerar energin till varandra. Varför mår vi så bra i naturen? För att varenda träd och grässtrå är ordentligt jordat och transformerar den läkande energin till oss. Har du någon gång känt den läkande effekten i att krama ett träd? En hund? I att ligga raklång på en gräsmatta eller en strand? En annan komponent är att vi måste göra oss redo att ta emot. Och healern måste vara öppen nog att låta kraften passera genom hennes system. Healing kan ta bort låsningar både i kropp, själ och psyke, men en än så liten önskan om öppna upp sig för läkningen tror jag att behövs för att sätta igång processerna. Det behövs att vi säger ja.

Vi provade också att ge healing i grupp, så många som sex personer som gav till en. Häftig känsla att samarbeta på det viset, utan muntlig kommunikation. Med en gemensam önskan – det högsta och bästa för den vi alla höll. Att bli hållen var just det jag fick en enorm och trygg känsla av när det blev min tur att ta emot. Som att jag svävade i detta nät av händer. Känslan av ett skyddsnät kanske. Jag tror på att vi människor är menade att vara varandras skyddsnät. Att få uppleva det så där handfast var enormt.

I ett rum där många människor ger healing samtidigt så höjs energierna enormt. Man tar del av healingen enbart genom att befinna sig i närheten. Det är en enormt spännande vetskap tycker jag! Tänk hur vi skulle kunna höja energierna i våra skolor och på våra arbetsplatser genom att tillsammans ägna oss några minuter åt meditation till exempel. Åt att rikta om fokus till det fruktbara och det som vi önskar ska växa. Jag tvekar inte på att det skulle börja ske mirakel och att konflikter skulle börja lösas av sig själva.

Dagen efter var jag mer kissnödig än vanligt och mer i behov av att dricka vatten, vilket är en jättevanlig effekt när kroppen börjar rensa ut sådant som lösts upp i och med healingen. Jag hade också en diffus spänningshuvudvärk, en annan mer oangenäm effekt. Saker kommer upp till ytan innan de frigörs ur systemet. Precis som vid en detox. Slutligen så identifierade jag en annan känsla hos mig själv som jag lärt mig känna igen efter att den återkommit några gånger. Om man tänker på att kroppen är ihopsatt av många många små atomer så är denna känsla att det är mer luft än vanligt mellan dessa. Att de har ett ovant utrymme att röra sig, att omgruppera. Mer space helt enkelt. Möjligheter till förändring. Förändringsprocess in progress. Det är en pirrande och underlig känsla. Hade jag inte tolkat den positivt, utan i stället uppbådat motstånd mot lösgörande och förändring så hade jag lätt kunnat uppleva den obehagligt. Men i stället har den för mig blivit ett tecken på att jag är på rätt väg. Att äntligen händer det något. Äntligen ruskas det om ordentligt i mina system. Och så tilliten till att förändringen är till det bättre. Det bästa för mig.

Igår mötte jag en annan healer enskilt. Vi lät oss ledas i vad dagen skulle bestå av, vilket ledde till att jag gjorde något jag aldrig tidigare gjort. Jag ledde henne i meditation utifrån mitt manus som jag talade in i studion för några veckor sen. Mitt gamla jag hade stuckit pappret under näsan på henne och sedan kämpat med skammen och Jante medan hon läste, men så skulle det inte vara nu. Det var en enormt vacker stund då vi båda vågade vara i vår egna storhet, det som meditationen handlar om. En läkande stund. Efteråt skissade hon med en svindlande fart upp en bild hon mottagit under meditationen. Kanske blir den bilden omslaget till min meditation. Det kändes som en lektion för mig i vilken magi som sker när jag vågar stå i min kraft och stå för det jag kan och det som jag brinner för. Och också som något jag ska ge vidare och idéer har börjat bildas i mig om hur jag ska hjälpa andra att skapa liknande magiska upplevelser i kontakt med sig själva.

Verkligen en magiskt givande stund i fullständig närvaro. Så tacksam för den. Vi både grät och skrattade. Vi rös och jag frös. Huvudvärken intensifierades och mattades. Också effekter av healing. Meditation och kreativitet är också helande aktiviteter.

Och slutligen. Pang bom kom påminnelsen till mig själv om att jag blir lite ”uppe i det blå” efter healingsessioner. Jag klev på bussen hem och tjongade huvudet rakt i en stång. En riktig stjärnsmäll som fick mig ner på jorden igen. Konstigt nog gav sig huvudvärken genom den… Men viktigt att komma ihåg här – tillåt dig vila efter att du tagit emot healing. Ta det lugnt. Jorda dig. Lyssna på kroppens behov och ta dem på allvar. Bokstavligen – se upp! Jag fick ofta med mig dessa ord när jag lämnade en av mina healers. Ta det lugnt i trappan. Stressa inte. Se upp. Ibland kan man nästan få känslan av att sväva en liten bit ovanför marken. Men tyngdlagen finns ju ni vet. Vi är jordvarelser som lever på en högst påtaglig jord i en fysisk verklighet. Om vi inte jordar oss själva så kan vi snabbt bli hemhämtade genom en stjärnsmäll.

Healing har effekt. Healing förändrar. Healing kan leda till oangenäma upplevelser. Du kan gråta, minnas saker du förträngt och du kan må dåligt efteråt. Men det är alltid övergående. Det är något som passerar genom ditt system på väg mot frigörelse och transformation. Låt det vara så. Bara släpp. Let go. Och låt dig förändras. Det finns mirakler där under lagren. Du får aldrig mer än du är redo för. Skulle alla våra lager frigöras på en gång så skulle vi kollapsa, alla skyddsmönster har ju haft ett syfte en gång. Innan vi kan stå helt stadigt i oss själva behövs våra skyddande växthus och fjärilspuppor. Det är värt att damma av dig själv och plocka fram ditt sanna jag. Det är så värt att få uppleva sitt inre guld. De flesta av oss har aldrig ens anat den enorma potential vi har tillgång till.

Jag är helare. Jag är stolt över det. Och när jag läser den här texten som bara runnit ur mig så undrar jag varför jag någonsin skämts över och hemlighållit detta.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *